Vem behandlar din häst?

av Fil. Dr. Sofie Viksten

photobynoren

Presentation av Sofie: Kanske Sveriges främsta hästnörd som disputerade från SLU 2016 inom ämnet hästvälfärd och hur man mäter den. Driver företaget Hästfokus AB och arbetar med alla typer av frågor som berör hästvälfärd, bl.a. hästens naturliga beteenden, byggnation av hästanläggningar, projektledning, föreläsningar om hästvälfärd, frågor kring oönskade hästbeteenden, hästvälfärd och etiska aspekter av träning och tävling med hästar.

Att arbeta med hästmänniskor kan vara en utmaning, inte minst då man har olika åsikter och uppfattning om saker. Där hamnar man lätt i personliga angrepp, osakliga debatter och enormt mycket ”tyck och tänk” där man ofta blir idiotförklarad när man försöker lägga fram forskning och fakta på bordet. För alla ”vet” vad som är ”rätt”. Punkt.

Ett enormt känsligt ämne verkar vara det här med att anlita hjälp för olika problem man har kring sin häst. Det kan egentligen röra vad som helst, beteende, snedhet, hälta, lastning eller ridning. Råkar man nämna att man har ett problem så brukar man få massvis med rekommendationer på ”fantastiska behandlare” och ”experter”.

Personligen är jag en sån där jobbig hästägare som alltid efterfrågar behandlarens meriter och utbildning. Då blir det ofta tyst. Varför då? Jo för att ingen som anlitar dem har efterfrågat det tidigare. Man har anlitat dem, varit nöjd över att någon äntligen löst problemet som 10 veterinärer gått bet på och sen gått hem och varit glad efteråt. Men är det så enkelt? Kan vem som helst få behandla en häst och BÖR vem som helst få behandla en häst?

Det finns många olika titlar på behandlare av hästar, men vad innebär de egentligen? Och vad ska man som hästägare efterfråga? Alla vill ju hjälpa sin häst om den har problem med rörelseapparaten, men det är viktigt att anlita rätt kompetens för hästens välfärd, djurskyddets och även ekonomins skull. Felbehandlingar kan bli dyrköpta och kan även innebära att försäkringen i slutändan inte gäller.

Veterinär och djursjukskötare är legitimerade yrken vilket innebär att personen har gått en utbildning och sen ansökt om en legitimation att utöva sitt yrke efter avlagd examen.

Kiropraktor- och osteopatbehandling utförs både av veterinärer och de som i grunden är utbildade på människa och har vidareutbildat sig på djur. Här kan man som hästägare tänka att om behandlaren inte är veterinär så ska ingen behandling ske utan att man samråder med den veterinär som ställt grunddiagnosen på det som ska behandlas.   

Foderrådgivare bör ha utbildningen agronom med kurser inom hästutfodring eller ex. hippolog som läst kurser inom utfodring och framförallt vara oberoende. En oberoende rådgivare tjänar ingenting på att ge ett särskilt råd. Det finns även rådgivare arbetar för ett kraftfodertillverkande företag, som har fokus på att sälja just deras produkter, de kan såklart ändå ge bra och objektiva råd, men det kan vara bra att vara uppmärksam… SLU erbjuder utbildningar i utfodring, även på distans.

Det finns även equiterapeuter, här finns en diplomering som kräver en utbildning på 2 år. Denna är även kopplad till obligatoriska fortbildningar, krav på journalföring mm. Som hästägare kan man t.ex. kontrollera att de är anslutna till Svenska Equiterapeutförbundet.

Hästmassörer har en diplomering och certifiering som man kan ansöka om efter ett antal genomförda och godkända kurser. Kolla med massören om de är diplomerade och vilka kurser de har läst. Många hästmassörer arbetar ihop med hästkliniker och baserar behandlingar utifrån hästens veterinära historik med skador och behov av rehabilitering.

Fysioterapeuter har en legitimation och kan läsa vidare med fysioterapi inom veterinärmedicin och är ofta utbildade fysioterapeuter på människa i grunden. 

Om den person du anlitar har en annan utbildning än den som jag har nämnt kan det förstås ändå vara en bra utbildning. Men eftersom ingen annan kontrollerar så faller det på dig själv att ta reda på vad den innebär och bedöma om den är bra nog för att ge din häst en säker behandling.

En seriös behandlare efterfrågar hästens diagnoser och behandlar inte en halt eller sned häst som inte först blivit diagnosticerad av en veterinär. De samarbetar ofta med veterinärer antingen på klinik eller i privat regi och lägger upp rehabiliterings- och träningsprogram i samråd med veterinärer och tränare.  

Kom ihåg att ingen behandlare kan allt, därför krävs ofta ett samarbete mellan de olika yrkena för att man ska få en helhetssyn på problematiken och lösa den. Inte sällan så kräver behandling och långsiktiga lösningar på problem samarbete mellan ryttaren, tränaren, hovslagaren, veterinären och eventuell behandlare. Det finns ingen quick-fix. Att hålla hästen frisk och sund är en konst där vi alla behöver samarbeta.  

Och om behandlaren inte har någon utbildning, legitimation eller diplomering men är ”såååååå fantastisk”; fråga dig själv varför de då inte har skaffat sig en godkänd utbildning eller certifiering. Det finns säkerligen duktiga behandlare utan ovanstående utbildningar, men frågan är: vill du riskera din hästs välfärd?

Kommentera