Mikroplaster sprids från våra stall och vår utrustning

Naturen kan inte bryta ner och ta hand om plast så istället smulas den sönder och blir till mikroplaster som skadar miljö och djurliv. Mer än 1 miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år efter att ha fastnat i eller ätit plast som finns i havet. Plasten är också en hälsorisk för oss människor eftersom forskare har hittat mikroplaster i fisk som vi äter.

Plast som hamnar i haven kan också sprida farliga kemikalier. Dels kan plasten i sig innehålla hormonstörande och cancerogena tillsatser, dels kan plasten fungera som en magnet för olika kemikalier.

WWF skrev i juni 2019 att nya rön visar att vi får i oss mikroplast, motsvarande ett kreditkort på 5 gram, i veckan. Enligt den nya studien får vi i oss i snitt 2 000 mikroplastpartiklar per vecka, vilket motsvarar ett kreditkort på 5 gram. Under en månad blir det ungefär 21 gram eller drygt 250 gram per år.

Dricksvatten är en av de största källorna till att vi får i oss mikroplast. I en global studie har man hittat mikroplaster i vårt kranvatten, vilket lett till att forskare nu påvisar att det är brådskande att titta på vilka konsekvenser det har på vår hälsa. Men vi får även i oss plast genom livsmedel som salt, öl och skaldjur.

Var kommer då mikroplasten ifrån och hur bidrar vi och våra hästar till detta?

Textil

Textilindustrin är en av världens största branscher och bidrar till betydande hållbarhetsutmaningar. 2014 var inflödet av kläder och textil i Sverige 128 000 ton, vilket motsvarar 13,1 kilo per person. Av dessa slängs 8 kg i soporna.

Produktion av konstfibrer, som polyester och nylon, innebär en betydande miljöpåverkan. Denna beror till stor del på att produktionen av dessa material är mycket energikrävande, samt att de är gjorda av fossil råvara som till exempel olja.

Fleece är till exempel ofta gjord av konstfiber som polyester och är då en riktig värsting när det kommer till att släppa ut mikroplaster i naturen. När till exempel sådana fleecetäcken tvättas och slits, sprids små plastfragment kallade mikroplast, ut i vår miljö. De flesta hästtäckena på marknaden i dag innehåller konstfibrer.

Även kläder som produceras av återvunna material såsom PET, blir inte per automatik hållbara. En artikel frågar “Hur hållbart är det egentligen att fortsätta pumpa ut billiga kläder i vad som egentligen är plast – även om den är återvunnen? Både nya och återvunna fibrer i våra kläder färdas genom atmosfären eller sprids via vattnet vid till exempel tvätt.

Produkter i stallet

Förutom textilier för häst och ryttare så sprider vi även mikroplast från andra plastmaterial som vi använder. Det gäller till exempel sopborstar med plastborst, små mikroplastbitar slits bort när vi sopar.

Det är viktigt att vi inte låter plast spridas i naturen där plasten bryts ner av sol, vind och mekaniskt genom att den klivs på eller gnids mot stenar och träd. Här finns exempel från plastremsor som lossnar från ensilagebalar, den plasten är som en tunn plastfilm som lätt blåser iväg och snabbt slits ner till små fragment.

Ridbanor

Andra kanske mer överraskande platser som kan sprida mikroplast är underlaget på ridbanorna, i de fall de innehåller gummi eller plast. Den populära fibersanden innehåller plast, det som är fiber är det som ser ut som tygbitar som är gjort av plast. Dessa bitar bryts ner av just sol, vind och vatten samt tramp av hästarna. Vi kan också sprida plastbitar från den gödsel vi mockar ut från dessa underlag. Det här gör att myndigheter nu utreder om och hur vi får använda fibersand i ridbanor.

Lunds kommun har av dessa skäl beslutat att de inte ska använda fibersand i den nya anläggningen som ska byggas. Bäst är att använda försiktighetsprincipen och undvika att lägga in dessa underlag så länge fibrerna (tygbitarna) består av plast. De har blivit populära då de används på tävling men det är inte säkert att det är bästa underlaget för daglig träning.

Det finns många olika ridunderlag. Forskning vid SLU visar att en ridbana kan byggas på olika sätt för att nå samma resultat och att det framförallt är underhållet som avgör vilka funktionella egenskaper det har. Läs gärna mer i Ridsportförbundets material om ridunderlag.

Kommentera