Julmyra Horsecenter får pris och uppmanar till handling

Julmyra Horsecenter vinner Lövsta Future Challenge hållbarhetspris 2020 för sitt arbete med att minska näringsläckaget, särskilt fosforläckage, från hagar och gödselhantering.

Julmyra stall

Så påverkar våra hästar övergödningen i Sverige  

Hästar har en betydande påverkan på övergödningen av våra vattendrag och sjöar.  Påverkan kommer ifrån dålig hantering av foder och gödsel och dåligt skötta paddockar och hagar. När fosforn från gödseln koncentreras i jord och vatten bidrar det till övergödning, som i sin tur leder till otrevliga algblomningar, bottendöd och förlust av biologisk mångfald både på land och i vattendrag.  

Hur stor är hästgårdarnas andel av fosforläckaget som bidrar till övergödningen?  

Ett exempel visar på att fosfor från gödsel som kommer från hästarna i Sverige kan bidra med så mycket som 20 procent av lantbrukets andel. En häst som väger cirka 500 kg producerar 8-10 ton gödsel varje år. Vi har 360 000 hästar i Sverige. Det är så pass stort bidrag till övergödningen att myndigheter och miljöorganisationer runt hela Östersjön nu har fått upp ögonen för hästarnas roll och allt mer fokus kommer att läggas på hästgårdarna framöver. Riskerna ökar med många hästar på liten yta och i vissa områden har vi en stor hästtäthet.  

Med enkla medel kan bidraget till övergödningen minska med hälften bara genom en regelbunden mockning och rengöring av hagar samt en bra förvaring och hantering av gödseln.    

“Carin Barrsäter, projektledare Julmyra Horsecenter, säger att nu är en bra tid att inventera och vidta åtgärder på sin gård. Nu finns mycket kunskap och tillgång till gratis rådgivning och det är bra att få det gjort innan det blir lagstadgat att alla ska ha genomfört dessa åtgärder.” 

Julmyra Horsecenter, ett gott exempel att lära ifrån 

Nu behöver vi se till att hela hästnäringen ytterligare anstränger sig för minska sitt näringsläckage och påverkan på övergödning. Julmyra är därför ett viktigt exempel och en god förebild för hur man kan arbeta tillsammans mellan myndigheter, gård och stallar, med just den frågan.  

I samarbetet mellan Julmyra Horsecenter (Julmyra) och Heby kommun har man sedan 2011 arbetat aktivt med olika förbättringar för att minska näringsläckaget. Sedan 2017 deltar man i ett EU projekt som heter Life IP Rich Waters. Rich Waters är ett samarbete mellan myndigheter, kommuner, företag, forskare, föreningar och vattenvårdsförbund. Målet är att förbättra vattenmiljön, främst i de mellansvenska vatten som rinner ut i och påverkar Mälaren och norra Östersjön. Projektet är långsiktigt och löper fram till 2024.   

Tack vare Julmyras långvariga och långsiktiga arbete har vi fått många goda exempel och erfarenheter att ta del av. På så sätt kan vi snabbare ställa om. Fosfor binder sig i markpartiklarna och förs med vattnet till vattendragen där de bidrar till övergödningen. Julmyra arbetar med flera åtgärder som kan delas in i fyra områden. 

  1. Hindra att partiklarna lossnar och rinner iväg. 

Det är viktigt att undvika att det finns mycket gödsel som bidrar med fosfor och att markytan inte trampas sönder så partiklarna frigörs. På Julmyra ser man till att det finns ett bra väldränerat paddockunderlag, som inte trampas sönder och som är lätt att mocka. Det är också viktigt att inte foderrester ligger kvar på marken. Man behöver planera för mockningen, få in en rutin så det blir av. Se till att avsätta tid för det.  Det är också viktigt att inte överutfodra hästarna, särskilt med kraftfoder, för då hamnar onödigt mycket fosfor i gödseln istället för att bygga upp hästens kropp. 

2. Se till att fosforn (och annat från gödseln) inte når vattendragen. 

Även om näringen till viss del tas bort genom mockning och det finns en väldränerad mark så försvinner en del fosfor bort med vattnet. Nästa steg är då viktigt, att se till att näringen tas upp av växter.  Några exempel är då att se till att ha en skyddande kantzon utmed diken. Kanske flytta in staketet några meter så att träd, gräs och blommande växter kan ta upp fosforn. Sätt gärna växter som främjar den biologiska mångfalden (artrikedomen).  

Skyddsavstånd till bäck.

Man kan också anlägga en sedimentationsdamm, en så kallad fosfordamm. Dammen fångar upp fosforpartiklarna som sjunker till botten på dammen. Bottenslammet kan sen användas som näring på åkrarna. 

Fosfordamm

3. God hantering och lagring av gödseln från stall och hagar.  

På Julmyra har man en gemensam plats där all gödsel samlas för kompostering.  Man har även ett avtal med en lantbrukare som hämtar den och som har tillräcklig areal för att få sprida så mycket fosfor som gödseln innehåller på sin åkermark.  

Mängden strö som används påverkar också gödselmängden. Det krävs i regel stora ytor för hantering av gödsel. Ett nytt projekt för i år är att Julmyra undersöker möjligheten att sortera gödseln i spån och träck. Det möjliggör förbränning av spån och kanske kommer det att göra det lättare att använda träcken i en biogasanläggning. 

4. Dela med sig av sin kunskap 

Som en del i Julmyras projekt ingår det att sprida kunskapen vilket kommer oss alla till del. Projektledaren Carin Barrsäter är ute och föreläser. Julmyra tar också emot studiebesök. Många av åtgärderna som Julmyra genomför följs också upp av forskare, bland annat på SLU, för att se vilken effekt de har. Dessa lärdomar kommer också oss andra till del då rådgivarna vet att de åtgärder som rekommenderas har effekt. Här finns en film som beskriver vad Julmyra gör där Carin intervjuas av en forskare på RI.SE. Till den filmen finns även en kompletterande lärarhandledning och material till undervisning.  

FAKTARUTA JULMYRA HORSECENTER 
Träningscenter för trav/sporthästar med ca 50 personer fast boende, 40  personer arbetar på Julmyra, 5 personer anställda på JHC.   
Över 200 hästar finns på Julmyra idag, vision om 500  hästar. Travanläggningen består av 1000 m rundbana med automatiskt  bevattningssystem, 800 m rakbana som är 10 m bred, 800 m sandbana för  unghästträning, 500 m djupsandbana för alternativ träning, sandslinga  varav 3 km belysta kör-och ridvägar samt 1400 m backbana med en stigning  på 35 m  

Varför kan det ha positiv effekt hos mig att göra liknande åtgärder? 

  • Minskar spridningen av inälvsparasiter. 
  • Ger mindre leriga hagar för hästen och dig. 
  • Minska risken att drabbas av kostnader för kommande skärpt lagstiftning.
  • Trevligare närmiljö med högre biologisk mångfald på land och i vattendrag, sjöar.

Hur kommer jag igång med arbetet i mitt eget stall? 

En bra grund är att läsa på och få bättre förståelse för hästgödsel och övergödning.  Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) projekt “Skitsmart” bidrar med lättilgänglig kunskap inklusive workshopmaterial. Det finns också material från till exempel Julmyra och Greppa Näringen med sin broschyr “Praktiska råd för hästgårdar” som kan vara en väg till kunskap.  

Steg 1 är sedan att göra en kartläggning som är anpassad till din anläggning, ditt stall och dina hagar. Var finns det särskilda risker såsom diken, lutning mot vattendrag och mark som är extra känslig för läckage? Riskkartläggningen tillsammans med en kartläggning om hur ni hanterar gödsel, foder och hagar kan sedan vara grunden för att ta fram en handlingsplan där enkla snabba åtgärder kanske blandas med större investeringar. Vissa stall känner kanske att det här kan de göra själva och andra behöver stöd för att ta fram en sådan kartläggning och handlingsplan.  

Var finns då rådgivning och stöd att få?  

Länsstyrelsen eller kommunen i er region kan vägleda er. Rådgivningen ser lite olika ut och kan till exempel inkludera kartläggning och stöd till att söka pengar för investeringar.  

Under perioden 2018-2020 finns i 20 pilotområden i Sverige gratis rådgivning i form av vattenrådgivare. Beroende på den specifika rådgivarens kompetens erbjuder vattenrådgivarna lite olika tjänster.  Här kan du läsa mer i ett inlägg från vattenrådgivaren på Enköpings kommun Cassandra Telldahl Bjelkelöv.

Organisationen Greppa näringen som hittills främst har gett rådgivning till lantbruksverksamheter men tar nu fram en modul för stöd till just hästverksamheter. Den modulen lanseras innan sommaren och därefter kommer Länsstyrelserna att upphandla rådgivare som kan vara på plats till hösten.  

På Skitsmarts hemsida har du också länkar till hur du kan söka LOVA pengar. 

Kommentera