Svensk ull i schabrak och täcken

Vi har intervjuat Charlotte Jansson som driver CCWool tillsammans Carl-Oscar Allared. Charlotte är en hästtjej som flyttade till Australien och bodde där i 6 år.

Hon läste en bachelor i equine studies vid Melbourne Polytechnic och när hon kom hem till Sverige läste Charlotte även en master i equine studies på distans vid the University of Edinburgh. I Australien jobbade hon mycket med galoppörer som använde sadelunderlägg av ull något som hon nu har plockat upp här i Sverige.

Den ull som våra svenska får har är inte tillräckligt fin för att kunna användas till fina underställ som Merinoullen kan. Den svenska ullen kan dock användas till mycket annat som till garn, filtar och fyllning till jackor. Trots det slängs ca 80 procent av de 700 ton ull vi producerar per år i Sverige. Det blir ull oavsett om vi använder den eller inte eftersom fåren för sin hälsas och sitt välmående måstes klippas en till två gånger om året. Det här är en resurs som vi måste börja använda igen, det är ju ett galet resursslöseri att inte använda ull från får som bidrar till öppna landskap i Sverige och som har en god djurvälfärd. Vi ser också alltmer användningsområden för svensk ull vilket är positivt, till exempel som fyllning i en del jackor från friluftsföretag.

Varför har vi då får i Sverige? I första hand har vi får för köttproduktion i Sverige. Vi har därför en längre tid framförallt prioriterat raser med hög tillväxt. Ullen har därför blivit lite bortglömd, men nu jobbar bland annat CCWool för att hitta användningsområden för ullen från våra köttdjur, renrasiga och korsningsdjur. Sverige har en stark hantverkstradition och vi har många duktiga hantverkare som tar hand om ullen från lantrasdjur, Gotlands- och Leicesterfår. Tyvärr ser hantverkarna inte alltid korsningsullen från köttraser som en lämplig ull men den kan som sagt användas till mycket annat.

CCWool – utrustning för häst och hund

CCWool startades 2018 som ett projekt för att just visa att vi faktiskt kan göra exklusiva produkter av vår svenska korsningsull.

Schabrak

Den första produkten för hästar är schabrak som finns både för dressyr och hoppning. Historiskt sett har vi använt ull i schabrak i Sverige och som Charlotte såg inom galoppen i Australien så används det mycket där fortfarande. Det som är bra med ett schabrak i ull är just att materialet ventilerar bort värme när det är varmt och håller kvar värme när det är kallt och även om det är blött. Ull är det enda material som inte kyler kroppen när det är fuktigt. Det vill säga om hästen blivit svettig under träning och sedan skrittas av och blir sval så håller den fuktiga ullen kvar värmen så ryggen inte blir kall. Ull formar sig även efter sadeln och hästen.

Nya produkter i höst

Benpaddar, lindor och ett stalltäcke är på gång till hösten, eventuellt även längre fram ett ridtäcke i samverkan med Ecoline Hästsport.

De flesta täcken vi ser i handeln i dag innehåller antingen lite konstfiber såsom polyester eller viskos, har även era schabrak och kommande täcken det?

Charlotte ”Det behövs inte, vi har 100% ull i vår filt, det handlar mest om kunskap och vana samt pris, att ull är lite dyrare. När vi började blev vi tveksamt bemötta när vi önskade en filt i 100% ull, den industri som hjälpte oss menade att man måste ha viscos blandat med ull för att kunna göra nålfilt. Men vi stod på oss och med rätt proportion av grå och vit ull kan vi få fram en slitstark och hållbar filt i 100% ull.”

Innebär det här att alla produkter från er är i grå ull med läderdetaljer?

Charlotte: ”ja i dagsläget jobbar vi stilrent med grå nålfilt och läderdetaljer även om vi i produktutvecklingen även undersöker möjligheten till att färga ullen med miljövänliga metoder. Men vi tycker att vi har snygga produkter som det är med så fina material som vi använder.”

Vi som är lite rädda för ullprodukter, hur ska vi tänka?

Det är nog många som vant sig vid att tvätta schabrak och täcken ofta i stallets tvättmaskin och är ovana vid ullmaterial. Ska vi känna oss nervösa?

Charlotte: ”Nej, om det måste tvättas så går det med ulltvättmedel och ullprogram på maskinen. Sen sträcker man schabraket och hängtorkar det. Men fördelen är att ull har egenskaper som bakteriedödande och smutsavvisande vilket gör att det länge räcker att borsta av (med fördel med en mjuk gummiborste, typ “nyckelpigaborste” som har mjuka borst) och vädra så är schabraket eller täcket redo att användas igen.”

Vad gör att vi på Hållbar Häst bedömer produkterna som ett bra val?

Låt oss följa produktens livscykel ”från vagga till grav” så får vi se:

  • Ullen kommer ifrån svenska får, från deras egna djur men även från andra besättningar, primärt från Halland och Skåne där Calle klipper. De köper även en del ull som klipps av andra klippare, men till 80% är det ull som Calle klippt.  
  • När fåren har klippts så skickas ullen till Belgien för att tvättas (GOTS certifierat) sen till Sporda Nonwoven en filttillverkare i Breddaryd, Småland. Det finns två fabriker som gör nålfilt i Sverige idag. Att göra nålfilt betyder att ullens fibrer filtas samman av just att nålar ”pickar” på ullen. En del av er har säkert filtat med en nål, i fabriker sker det i en maskin med många nålar. En nålfilt kan göras olika tät och styv och ha olika tyngd (olika mycket ull) vilket mäts i gram per kvadratmeter.
  • Nästa steg är att skicka nålfilten till Sjuhäradbygdens Färgeri för att valka nålfilten vilket innebär att man använder värme och tryck som gör att nålfilten blir mer slittålig.
  • Sista steget är att en sömmerska i Vittaryd syr upp de olika produkterna.
  • Det enda som tillkommer förutom ull är läderdetaljer och kantband i tyg. Lädret kommer från svenskt läder antingen från tackor (får) eller nötkreatur och då kommer det från Tärnsjö läder som vi har skrivit om tidigare. Lädret är vegetabiliskt garvat.
  • Förpackning och transporter: CCWool använder Post Nord till en del transporter, men till Vittaryd kör de själva och hämtar produkterna när de är klara. När de säljer produkterna använder de sig av Post Nord, produkterna paketeras i papp för frakten.
  • När produkterna används så behöver ull tvättas mer sällan än andra material, vädring och att borsta av fungerar bra. Bästa borsten säger Charlotte är den så kallade Nyckelpigaborsten med mjuka piggar. När det väl behöver tvättas ska ett ulltvättmedel användas och ullprogram på tvättmaskinen. Ullprodukter tvättas i låg temperatur vilket också sparar energi.
  • När produkten är uttjänt och inte kan användas av någon annan eller till något annat så är ull en bra fiber som man i princip kan göra nya ylletyger av. Men det görs än så länge sällan, vi har ju inte någon större fungerande materialåtervinning för textilier ännu i Sverige. Men det är möjligt Marks & Spencer i Storbritannien gör kläder av återvunnen ull. Ullen är dock nedbrytningsbar i sig så den kan läggas på komposten eller täcka frostkänsliga växter med.
FAKTARUTA: Att något är svenskt eller tillverkat i Sverige innebär inte automatiskt att det är hållbart, det kan i princip vara lika hållbart eller bättre om det är producerat i något annat land. Att ha sin produktion i Sverige underlättar dock på så sätt att vi känner till vilka lagstiftningar som gäller för djurhållning, arbetsvillkor och miljöpåverkan. Sverige har generellt sätt ganska sträng och bra lagstiftning och en bra efterlevnad av lagarna. Det kräver mer av ett företag att ha koll på vad som sker i produktionen i andra länder och att hitta sätt att garantera att det fungerar som det ska. Dessutom finns förstås en bonus i att produktion i Sverige bidrar till lokala arbetstillfällen och kunskapsutveckling inom landet.

Foton: CCWool

Kommentera