Hästhagar, dessa älskade och hatade.

Det evigt återkommande problemet – hagarna. Söndertrampade och leriga med gödsel och gammalt hö liggandes. De påverkar oss i det dagliga arbetet med hästarna, men hur ofta tänker du på hur de påverkar miljön?

Hästgödsel innehåller t.ex. fosfor och kväve som är viktiga näringsämnen för växter. Om det inte finns några växter som kan ta upp dem, så rinner de iväg med vattnet. De kan då hamna i vattendrag, sjöar och hav där de bidrar till övergödning. Dessutom går vi miste om användbar växtnäring! Genom att ta hand om din hage på ett bra sätt gör du en miljöinsats samtidigt som du får en friskare häst.

Det finns flera initiativ som vill öka medvetenheten kring hästgödseln och dess potential, bl.a. Jordbruksverkets publikation ”Hästgödsel – en naturlig resurs”. Dock ligger ofta fokus på gödseln från våra stallar och inte så mycket på gödseln i våra hagar. I takt med att övergödningen av sjöar och hav ökar, ökar även behovet av att minska alla typer av näringsläckage.

Enligt Agneta Hermansson på Hushållningssällskapet är två stora orsaker till näringsläckaget att vi ofta har många hästar på liten yta samt att marken inte är anpassad för hästhagar. ”Många vinterhagar består av skogsmark som är känslig för marktramp och har en stor vattenavrinning. Näringsläckaget hänger ihop med detta.” säger hon.

Idag finns ett tydligt regelverk kring lagring av gödsel men det omfattar inte allt gödsel i hagarna. Agneta framhåller dock de Allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalkens 2 kapitel där det står att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder som krävs för att skydda miljön från skada. Det innefattar alla, från privatpersoner till stora företag och alltså även hästgårdar.

Att hålla hästar på alltför lerig mark kan även anses bryta mot Djurskyddslagen där det står att djur ska hållas i en god djurmiljö. Det regleras dessutom tydligt i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hästhållning i 5:e kapitlet: 5 § Markytor som är hårt belastade av hästarna ska vara dränerade eller naturligt ha motsvarande egenskaper.

WRS är ett miljökonsultföretag med inriktning på rening av förorenat vatten. Där jobbar Barbro Beck-Friis och hon ser samma problematik som Agneta. ”Antalet hästar ökar i Sverige framförallt i tätortsnära områden.” enligt Barbro. ”Många hästar på liten yta ger en ackumulation av fosfor på just den ytan.” säger hon.

För att förstå proportionerna: Det är tillåtet att på åkermark tillföra 22 kg fosfor/hektar medan det i rastfållor med hästar kan vara så mycket som 60 kg fosfor/hektar. Alltså, 3 gånger så mycket fosfor på en yta som dessutom sällan har kapacitet (växtlighet) att ta upp näringen, till skillnad från åkermark.

WRS erbjuder en tjänst de kallar Hästgårdsdiagnos där de går igenom hur läget på gården är idag, och föreslår sedan åtgärder för att minska näringsläckage. De undersöker främst fosforläckaget då det ger stor miljöpåverkan.

Bland annat tittar de på hur hagarna ligger. Många sluttar ned mot sjöar och vattendrag med generellt dålig vegetation vilket gör att fosfor och kväve sköljs ut i vattnet. Då kan en lösning vara att gräva diken. Ett bra alternativ är så kallade skåldiken som är byggda med olika typer av material för att binda in näringsämnen.

De tittar på dagvattnet vilket är det vatten som tillfälligt rinner över markytan, t.ex. regnvatten. Regnvattnets väg över tak och gårdsplan kan spela stor roll för näringsläckage och med häng- och takrännor kan vattnet ledas till ”rätt” ställe.

De ser även över hur utfodrings- och mockningsrutiner i hagarna fungerar. Barbro pratar om hur viktigt det är att mocka hagarna: ”Ungefär 95 % av all fosfor finns i träcken och bara lite i urinen. Man kommer väldigt långt med daglig mockning.”

Även Agneta pratar om mockning av hagarna som något viktigt både med tanke på miljön och även hästhälsan. ”Mockningen bidrar till mindre brännässlor och färre rator, alltså områden där hästarna inte äter. Gräset växer bättre över hela hagen vilket gör att hästarna sprider sig över ytan och det blir inte lika söndertrampat.”

Vi pratar även om att vi har en tendens att överutfodra våra hästar. De kan alltså inte tillgodose sig det vi ger dem, utan mycket näring åker rätt igenom hästarnas kroppar och ut på marken.

Hushållningssällskapet har nyligen lanserat en tjänst med individuell rådgivning för alla typer av hästhållare, HIR Häst. I konceptet finns olika paket varav ett, HIR Häst Bete, handlar om hagar och naturbeten där hästhållaren får råd kring planering av hagar, rutiner etc. Innehållet är anpassningsbart efter just dina behov.

Låter det komplicerat? För att göra det lite enklare har vi med hjälp av Barbro satt ihop en lista med det viktigaste du kan göra. En del saker är lättare att ordna än andra och en åtgärd är bättre än ingen!

  1. Se till att skapa förutsättningar för god dränering, genom olika typer av öppna och täckta diken.
  2. Gör en strategi för mockning av hagen.
  3. Gör en strategi för utfodring i hagen. Använd flyttbart fodertråg och variera platsen för det, gärna högre, skuggfria platser i hagen.
  4. Se till att det finns en kantzon, alltså ett område utanför staketet runt hagen där gräs och annan växlighet kan växa ostört och ta upp näringen.
  5. Se till att det finns tillräckligt med hagar för att kunna rotera hästarna så att marken får chans att vila.

Fördelarna med att ta hand om hagarna är för häst- och gårdsägare flera, där möjligheter till bättre djurhälsa kanske är störst. Mockning och dränering ger ett lägre parasittryck, ökad vegetation ger mindre lera vid regn, mindre damm vid torka och risken för sandkolik minskar. Det blir lättare att hålla en god hovhälsa och risken för halkskador minskar avsevärt. Dessutom får vi en enklare hantering av hästarna samt att företag ses som seriösa och får ett gott anseende om de tänker miljömässigt och har välskötta hagar. Att dessutom sluta överutfodra skulle inte bara minska näringsläckaget utan även spara våra pengar.

 

Vill du veta mer? Det finns en hel del att läsa om just näringsläckage, som detta examensarbete av Nadja Andréewitch med fokus på fosforn. Den innehåller en del av de lösningar som finns att tillgå, bl.a. de tidigare nämnda skåldikena, samt en hel del intressant fakta.

 

 

Kommentera