Foderhjälpen© 2018 – 2019

Foderhjälpen bildades som svar på den torra sommaren 2018 och den efterföljande akuta foderbristen. Det är en ideell grupp på Facebook som startades av Peter Branshøj och gruppen fick snabbt stöd av flera personer, sammanlagt åtta administratörer och två tolkar.

Idag har gruppen över 26 000 medlemmar.  Gruppen blev nominerad till Lövsta Future Challenge hållbarhetspris 2019 där vi är jurymedlemmar och vi vill här lyfta fram Foderhjälpen som fortsätter under 2019. Grovfoderbristen, till följd av vår ovanligt långa torka, var och är en tydlig signal/varning på att vi behöver anpassa oss till den temperaturhöjning och klimatförändring som redan skett. 

Avsikten är att man i gruppen ska förmedla foder till lantbrukets djur och till häst. Ca 500 000 ton förmedlades under 2018, den allra största delen inom Sverige. Det man märkte under förra året var att en stor andel, upp mot uppskattningsvis 70 procent, av de som hjälptes till kontakt med foderleverantörer hade hästar. Gruppen kommer att fortsätta under år 2019 då det är troligt att vi kan få brist även under det här året, bland annat på grund av att vi nu har använt mycket av våra gamla lager av foder och att vi sannolikt även i år får låga grundvattennivåer.

Viljan att hjälpa har varit enorm, alltifrån lastbilschaufförer som lade hela sin semester på att frakta foder till kommuner som tillhandahållit oanvänd mark för bete och andra obrukade arealer som erbjudits från olika håll. I vissa fall har gräset sålts på rot, ibland har det varit slaget och stränglagt och köparen har pressat på egen hand. Det har sålts gammalt löshö, ensilage av finaste kvalitet och olika sorters halm som ersättning eller utfyllnad. Även oanvända beten har lånats ut.

Mer långsiktiga hållbarhetsvinster

Kul på betet en normaltorr sommar.

I Sverige finns idag knappt 2,6 miljoner hektar åkermark och 0,4 hektar betesmark, och arealen minskar för varje år. De sämre markerna återgår ofta till att bli skogsmark, medan god jordbruksmark försvinner till förmån för vägar, byggnader eller annat som gör att marken inte kommer kunna odlas.  Eftersom den globala efterfrågan på livsmedel och därmed jordbruksmark ökar är det bra att foderhjälpen bidragit till att sätta fokus på nyttan av att återanvända nedlagd eller övergiven åker- och betesmark. Nya arrenden och överenskommelser, bland annat på mindre stadsnära marker, har kommit till under den här perioden.

Vad kan man behöva tänka på?

  • Det är av värde att ha en långsiktig relation med din grovfoderleverantör så att ni kan planera för säker leverans av den volym ni behöver. I kristid är det också lättare och mer säkert för en lantbrukare att importera hö än att du ska göra det själv.
  • Vi hästmänniskor behöver bli bättre på att se skillnad på ett kg hö och ett kg hö. Foderkvaliteten måste alltid vara hög och säker men näringsinnehållet kan variera utifrån din hästs behov, det kan vara värt att föra det samtalet med din leverantör av foder. Många hästar och ponnyer är lättfödda och för dem kan ett bra grovfoder med lägre näringsinnehåll vara värdefullt för att ge även dessa hästar en lång ättid. Det finns stöd på Hästsverige kring foderstater för att kunna bli bättre på att bedöma den kvalitet och näringstäthet som dina hästar behöver.
  • Oerhört viktigt att kunna säkra att fodret är säkert, inga giftiga växter och hygieniskt god kvalitet. På Hästsverige gavs även förra året råd om alternativa foder.
  • Tänk också på att om man importerar hö från andra länder så kan det komma med ogräsfröer som gör att lantbruket inte vill använda gödseln, vilket kan leda till ökade kostnader. Det finns även exempel på en hästgård som låg i ett område där lantbrukare odlade frön, de behöver vara oerhört rena, och gården köpte in hö från ett annat område i Sverige. Även här fick det konsekvenser att lantbrukarna inte ville ta emot gödseln. Vi behöver ha nära kontakt med lantbruket som odlar vårt foder och som vi vill ska ta emot vår gödsel. Prata t ex med LRF Häst för tips.

Kommentera