Dags för sommarbete – men hur blir det hållbart

Hästar mår bra av att gå på bete eftersom den får utöva sina naturliga beteenden som att ströva, söka egen föda och få social träning med andra hästar. Bete bidrar till att hålla våra landskap öppna, något som i dag försvinner idag i snabb takt. Anledningen är att betesmarker inte används lika mycket nu som förr och därför växer de igen.

Blommor, fjärilar och fåglar behöver öppna landskap. Tillsammans förser de oss med ekosystemtjänster som till exempel pollinering. Pollinering gör blommorna på fruktträden till frukt. Visste du att var tredje tugga du äter är tack vare pollinerande bin?

Särskilt naturbetesmarker är värdefulla för den biologiska mångfalden och är hem för många hotade arter som är beroende av just den här sortens mark. En naturbetesmark är en gammal mark som har betats men aldrig plöjts, gödslats eller såtts med gräs. Om hästarna i större utsträckning skulle beta på naturbetesmarker skulle de bidra än mer till den biologiska mångfalden och kolbindningen.

För att hästarnas bete ska gynna den biologiska mångfalden i naturbetesmarker är det viktigt att planera betet på ett sådant sätt att marken inte trampas sönder eller gödslas upp med gödsel eller foderrester. Om någon häst börjar gnaga bark på värdefulla träd bör den flyttas direkt.

Lilltax (89)Var har du för bete? Om du inte har tillgång till egen naturbetesmark så kontakta lantbrukare i närheten. Du kan också kontakta din kommun eller Länsstyrelse för att se om de har betesmark de kan hyra ut. Idag är det i huvudsak hästar som håller landskapen öppna i Stockholms Län.

Ett gott exempel – hur man man göra?

Ett bra exempel är Lidingö kommun (Stockholm) där man har runt 8 arrenden på sommarbete mellan maj och oktober. Eftersom de sköts på ett bra sätt bidrar det till öppna landskap och marken sköts på ett naturligt sätt. På så sätt sparar man på resurser i kommunen. Det är också ett trevligt inslag för kommuninvånarna. Lars Heints som är ansvarig är dock noga med att understryka att det behöver finnas en balans mellan stängslade och ostängslade ytor så att mark också är tillgängligt för rekreation som promenader.

”För att kommuninvånarna ska uppskatta detta är det viktigt med ostängslade ytor som är slåtterytor och strövområden så att skog och mark är tillgängligt för alla”.

Aurore har arrenderat bete på Lidingö sedan 2013. Hon säger at även om arrendet inte är jättehögt så behöver man lägga ner en hel del resurser. ”Man behöver bland annat investera i stolpar och eltråd. Vi hittade en lokal snickare som hade spillvirke över som vi fick köpa billigt”.

Sen är det ett ganska stort ansvar med dagligt tillsyn, gärna flera gånger om dagen eftersom Lidingö är ett strövområde med mycket folk som rör sig kring hagarna. Det behövs också fyllas på vatten och se till att hästarna inte orsakar skada på tex träd.

Det krävs också att man håller efter och mockar hagarna för att marken inte ska övergödas. ”Vi har löst det med att samarbete med lokala kolonilotter som vill ha hästgödsel i säck. Även privatpersoner har hämtat till sina syrenhäckar och rosor” säger Aurore.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *